29 dec. 2012

"PUDERVIPPAN" - skräcken på Folktandvården i Göteborg


Min unga tandläkare säger att hennes patienter än idag ofta talar om "Pudervippan, en kvinnlig tandläkare inom folktandvården i Göteborg som på femtiotalet satte skräck i många av skolbarnen. Jag slapp gå dit eftersom min pappa var tandläkare. Men andra slapp henne inte.Hon var hårt sminkad och var tydligen väldigt hårdhänt. Det berättades historier om henne då och de blev säkerligen värre och värre för varje gång de berättades. Så jag frågade min kompis Ann-Che som har ett fenomenalt bra minne och som gick på Götabergsskolan ungefär samtidigt. Hon skrev följande:

"Känner inte till namnet ”Pudervippan” men ”Plågis ” – den kvinnliga tandläkaren jag hade kan jag mycket väl tänka mig kunde ha smeknamnet Pudervippan.  Så här i eftertanke var hon en väldigt stilig dam, välmakad med mörkt hår och röda läppar. Inte direkt lätt på handen om jag  säger så! ...
Två minnen från olika besök – en av mina klasskamrater sitter i stolen och 4 andra sitter på stolar längs väggen och tittar på och väntar på vår tur. Jag gick i en ren flickklass och klasskamratens tänder skulle putsas… puts skivan går av och ena halvan flyger ner i hennes hals… - känns ju lagom tryggt för oss som tittar på! Nästa minne är ett besök när jag satt i stolen och tandläkaren ger mig en kattunge att ha i famnen… allergiker fanns ju inte på den tiden! Den här lilla kattungen hade klor vassa som  bara den och den rev mig och jag fick skäll för att jag ryckte till. Kanske kunde den tandläkaren  ha kallats för Pudervippan,  så här i efterhand tycker jag att det skulle passa alldeles utmärkt!"

Jag har ingen bild på" Pudervippan", men inget blogginlägg utan en bild, det är min regel, så jag har lånat en bild av ett kort på den fyrtio-åriga älskarinnan till fem-årige Jimmy Jones i Donovan O'Malleys festliga lilla "barnbok för vuxna" SKANDALEN OM JIMMY JONES. Den glada damen finns på kort och mugg här.

23 kommentarer:

  1. Beskrivningen av pudervippan stämmer inte särskilt bra. Hade henne under tiden jag gick i Sannaskolan och henne glömmer man aldrig. De personer som hade henne är med mycket få undantag livrädda för allt vad tandläkare heter.
    MVH
    N.J.B.

    SvaraRadera
    Svar
    1. stackars alla ni som var små då. Föräldrarna ifrågasatte inget för de hade respekt för lärarna, läkare/tandl, samt präster

      Radera
  2. Tack för att du hörde av dig
    Jag har hört många skräckhistorier, men inte upplevt henne själv, så om du kan berätta lite närmare vore det intressant. Hemskt hur barn kunde behandlas. Jag kan bara tänka mig hur det måste varit att bli bedövad av en sådan person och med de tjocka kanyler som fanns i sprutorna på den tiden.

    Leif Södergren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrev till dig den 4:e och kommer nog att kunna återkomma igen men detta gamla lockar fram så mycket ångest att det inte går att rabbla upp. Hoppas du förstår vad jag menar. Det pudervippan gjort är av fruktansvärd natur.
      MVH
      NJB

      Radera
  3. Ja, fy 17 vilken hemsk människa det var en riktig sadist! Jag hade henne 1953 eller om det var 1954. Jag gick på Nordhemsskolan då. Beskrivningen av henne stämmer väl, svart hår, hårt sminkad och med knallröda läppar. Jag blev helt skräckslagen och när hon försökte hålla mig fast sparkade jag sönder det porslinsbord med brännaren på. Hon slängde mig på golvet och satte sig grensle över mig och hennes laxrosa underbyxor slog alla rekord. Jag var hysterisk. Mamma kom och hämtade mig och en örfil fick jag. Det skulle ta 12 år innan jag gick till tandläkaren igen. Det var när jag blev med barn. Då var det en snäll tysk tandläkare vid Kortedala torg.

    SvaraRadera
  4. Tack Nanna för att du berättade. Man tror ju inte att det är sant.

    Det är tydligen så att folk har berättat om denna sadistiska tandläkare. Många unga tandläkare som jag träffat på, säger att deras äldre patienter har berättat om "pudervippan". Jag själv slapp henne, men hörde att hon borrat genom kinden på en kille, men jag visste inte om det var en överdrift eller inte. Men när man hör vad du säger så låter det ju inte otroligt.

    Örfilar fick man ju på den tiden. Det var accepterat som straff. Det gick ett rykte att den enorme slöjdläraren "Ånnesson" på Landalaskolan som vi var livrädda för -- skulle ha lyft en kille i håret.
    Leif

    SvaraRadera
  5. Är det någon som vet vad Pudervippan hette egentligen och när hon slutade? Jag har ett minne av en hårt sminkad kvinna som lagade tänderna på oss i Böskolan 1963-1964. Jag har hela munnen full av amalgam sedan dess. Inte vet jag om det var nödvändigt att borra hål i hela garnityret, men det gjorde hon i alla fall.
    Och tandläkare Kärnborg hade tydligen sex med Pudervippan på mottagningen...Min käre make som gick på Nordhemsskolan blev som tioåring förskräckt vittne till detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon hade ett efternamn som började på Lind, hon finns med i en bok med bild och jag rös när jag såg henne.Hon var hemsk
      Hälsningar Anette

      Radera
  6. Glömmer aldrig Pudervippan jag ser henne fortfarande framför mig trots att detär 60år sedan hon var i min mun. Ofattbart att man inte fick men för livet efter hennes behandlingar

    SvaraRadera
  7. Ja du Arne,Pudervippan har man val inte upplevt, men vi hade hennes manliga motsvarighet i en tysk tandlakare som officierade i Backefors pa Tandvarden dar.Han var kladd i en lang gron laderkappa som den hornblasare han var, och ha vart makta forgrymmad da jag pa dalslandskt vis en gang duade honom. Jag maste val ha varit 13-14 ar gammal och bara normalradd for tandlakare. Efter det besoket, da han skulle visa mej hur det gick for tonaringar som brast i respekt mot tyska f.d. officerare och tillika doktorer i tandborrning, gick jag inte till tandlaker pa flera herrans ar. Han borjade trycka lite extra pa borren i min kindtand, och det drojde inte lange forran borren gick av oa mitten och resterna flog in i mitt tandkott. Han blev alldeles vit av radsla, kunde antagligen for sitt inre se hur den fina tandlakarbostaden och den feta lonen skulle forsvinna i tomma intet, sa han borjade ursaktande att laga tanden, alldeles vit i ansiktet - han oxo. Jag cycklade hem darrande och la mej under tacket i Mors sang och steg inte upp forran frossan gav sej nasta dag. Men den tandfyllninen sitter som berget, an i dag!!!

    SvaraRadera
  8. Pudervippan än en gång
    Efter att ha gått igenom skolmatriklar för Göteborgs folkskolor 1939-1955 samt 137 inlägg här, andra trådar och Masthuggssajten, förfrågningar hos majgrabbar har jag kommit fram till följande: ”ur-pudervippan” är Linnea van der Heeg-Long 1887-1967, tandläkare vid Göteborgs folkskolor 1921-1952. Enligt skolmatriklarna var hon verksam vid Sociala huset 1939-1952 då hon avgick med pension. Härefter kan hon ha vikarierat på olika tjänster men det framgår inte av matriklarna.
    Namnet har sedan smittat av sig på andra kvinnliga tandläkare, i synnerhet om de var av den hårdhänta och ’mejkade’ sorten. Pudervippan i Kungsladugårdsskolan hette Elisabeth Lindberger 1901-1980 verksam där från 1940. Dalaskolan tillhörde Västra Frölunda t.o.m. 1944 och införlivades med Göteborg 1945. 1945-1946 nämns två kvinnliga tandläkare och från 1950 manliga tandläkare. 1947-1950 är tjänsten vakant. Nordhemsskolan har haft flera kvinnliga tandläkare under perioden 1939-1955 men ingen som går att direkt peka ut.
    Bert Peterss0on

    SvaraRadera
  9. Tack Bert,
    Det här var verkligen värdefull information. Bra jobbat!!

    SvaraRadera
  10. Ja, jag besökte Pudervippan - men hon var syster till den arge manlige tandläkaren. Vit lång bakknäppt rock hade hon och även tandläkaren. Och så jobbade även en yngre syster där som var lärling och hon fick hjälpa till när någon liten unge skulle hållas fast i stolen och jag blev drabbad av denna behandling en gång och det glömmer jag ju aldrig. Både Pudervippan och syster Ulla som hon kallade sig höll mej och då satte sig Ulla gränsle över mej och liksom låg över mej i stolen med sin långa vita rock. Höll på att dö och jag tror jag skrek så att det hördes ut på gatan när tandläkaren satte in borren och tryckte på pedalen.

    SvaraRadera
  11. Det Du skriver om Pudervippan den 28 juli kan vara helt ok. men inte den "riktiga" pudervippan som alltså var tandläkare och inte tandsköterska och jag har bra information på grund av vissa omständigheter. Hon hette Linnea Karin Rogers van der Heeg-Long och var född 1/7 1887 i Frankrike. Hon avgick med pension 1952 och bodde då på adressen Viktor Rydbergsgatan 31 i Göteborg. Och det var ju gångavstånd till Sociala Huset där hon jobbade som tandläkare och inget annat. Gift 1928.

    Jag kan berätta mer om Pudervippan om så önskas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej
      Tack för inlägget. Intressant.
      Sanningen vaskas fram kommentar efter kommentar.
      Berätta gärna mer. Det är många som är intresserade - det visar ju antalet kommentarer.

      Radera
  12. En elak kvinna på Dalaskolan skapade min tandläkarskräck ca 1966.
    Min mamma satt utanför och väntade, hörde att jag skrek därinne - men stålsatte sig. Strax därpå sade det "klick" i dörren och den låstes inifrån, och självklart gick morsan i taket, bakade och sparkade på dörren tills den öppnades.

    Jag minns inte längre smärtan eller paniken, men konversationen sitter som inetsad:

    "Är ni modern? Då kanske ni kan visa er auktoritet och få barnet att sitta stilla under behandlingen."

    "Jag kan visa min auktoritet genom att ta mitt barn med mig härifrån - omedelbart".

    Jag hade aldrig tidigare sett lejoninnan i mamma, men hon var totalt vansinnig. Tack för att du stod upp för mig då, mamma - och tack så hemskt mycket Skoltandvården för en evig tandläkarskräck sedan dess.

    Jag har aldrig hört epitetet "Pudervippan" tidigare, och troligen var det inte samma människa eller. En sketkärring, tyckte jag då, och tycker än idag.

    SvaraRadera
  13. Hej
    Tack för inlägget
    Det visar verkligen hur det var förr i tiden. Det var helt OK att klippa till oss barn. Men detta är ju hemskans grymt, utöver det vanliga. Fint att din mamma agerade som hon gjorde.

    Skeeetkärrring - sådana beskrivande ord kan behövas ibland. /Leif

    SvaraRadera
  14. Hej

    Jag heter Peder Larsson och gick på Nordhemsskolan från och med vårterminen 1960 i första klass till och med nionde klass som slutade juni 1968.

    Jag vet att "Pudervippan" arbetade på Nordhemsskolans egna tandläkarmottagning.
    Jag har själv suttit i hennes behandlingsstol. Har ett svagt minne av att hon hade
    mottagningsrum nummer 4. Hennes namn tror jag kom utav att hon var väldigt mån om sitt utseende och därför målade och pudrade sig mer än vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej
      Hur behandlade hon dig?
      De andra som skrivit blev ju ganska illa behandlade...
      Hälsar
      Leif

      Radera
  15. Om nu Pudervippan gick i pension 1952 kan ingen ha suttit i "hennes" tandläkarstol på sextiotalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästa tandläkare som kom att kallas "pudervippan" på Nordhemsskolan, var lika hemsk. Även hon svarthårig, hon hade knut i nacken och hon gav mig men för livet. Hon borrade i tandköttet och stack med nål någon gång. Hon bar fruktansvärd. Jag vill minnas att hon hette Kling i efternamn

      Radera
  16. Gick i Landalaskolan 1947 -- 1951 Tandvården i "sociala huset", där fanns en sköterska som kallades "pudervippan". Kanske det finns fler pudervippor?
    Hälsar Ingemar

    SvaraRadera
  17. Hej
    Tack för alla inlägg.

    Jag minns alla historier från tiden på femtiotalet och de lever kvar ännu eftersom de är uppenbarligen grundade på upplevda händelser. Vi levde i ett väldigt auktoritärt samhälle med en egendomlig inställning till barn. De kunde agas och örfilas hur som helst. Min farfar som växte upp i Uddevalla berättade att vuxna inte drog sig för att ge barnen stryk - om barnen inte gjort något just då, så kommer det att göra det förr eller senare, så det kunde vara förebyggande med lite stryk.
    I Landalaskolan på femtiotalet fick jag en örfil av en lärarinna för att jag lekfullt bara sprang efter en av hennes elever in i klassrummet. En slöjdlärare var vi livrädda för - han sades ha lyft en kille i håret. Vad tillsynsläraren Edwalts (?) gjorde på sitt rum vet jag inte...

    SvaraRadera