26 feb. 2012

60-TALS-FROSSA : FERDINAND LUNDQUIST

FERDINAND LUNDQUIST 1964
Ett fint gammaldags varuhus. (Idag är det NK)


Idag är dessa tjejerna pensionärer och går på kurs för att lära sig Internet. Kanske de känner igen sig?
Personalen hade alla samma sorts rockar eller klänningar med löstagbara vita kragar som kunde bytas ut och tvättas. Här förevisas moderna kappor (inte persianpälsar som jag skrivit tidigare). 

Inga damer i långbyxor inte.

På den tiden satt expediten på en liten pall och hjälpte till att snöra skorna. Idag får man sitta på en pall någonstans (ofta i en gång där alla går förbi) i skoaffären och själv ta på sig skorna och hoppas på det bästa. 



På skylten längst bak från avdelningen husgeråd står det stolt: Teak i stor sortering.
 Teak var det moderna träslaget på 50-60-talet. Det var modernt.
Vi upplevde en verklig teak-frossa.
TV hade precis introducerats i våra liv och det gick bra för Sverige. Vi längtade våldsamt efter det moderna.
Det gamla låg alldeles för nära för att man skulle en önskan att bevara gamla byggnader och beklagligt nog rådde det ett rivningsraseri i Göteborg. Men framtidstron och "det nya" och "det moderna" berusade och förblindade oss.
Den moderna skandinaviska designen slog igenom i hela världen och där dominerade teak. Och det leder oss tillbaka till Ferdinand Lundquist där man bland annat kunde köpa teak-brickor till att servera smörgåsar på. Ofta direkt på brickorna. Furu förekom inte alls. Bara teak. Det var ju modernt!
Det är dessa små och stora brickor vi idag hittar på loppis för några tior. De var faktiskt gjorda i Sverige.

Varför alla dessa plastbaljor och hinkar mitt i det fina varuhuset? Är det något att visa upp med stolthet? Bilden är från 1964 då Ferdinand Lundquist (som blev NK 1971) firade sitt hundraårsjubileum. Då var plast något nytt och fint. Och kunde bara köpas där. Och därför stoltserade man med sin plast. Därför sattes plastbyttorna i centrum av lokalen när fotografierna togs för den lilla jubileums-skriften.
Det kan vara intressant att komma ihåg att på den tiden sålde järnhandeln endast verktyg och skruvar. Inget annat. Inga plastartiklar, brödrostar eller adventsljustakar.
Det fanns inga stora matmarknader utanför stan. Bara mindre speceriaffärer som sålde specerier, konserver, öl och annat. Det fanns speciella butiker för frukt. Det fanns charkuterier när man ville köpa kött. Man köpte fisk i fiskaffärer. Sybehör i sybehörsaffärer. Färg köptes i färghandeln. Parfym i parfymbutiken. 

På Ferdinand Lundquist sydde man upp gardiner för kunderna och på möbelavdelningen fanns många anställda som klädde om möbler och renoverade dem. Det måste ha varit väldigt mycket anställda.

Till SIST: NÅGRA FILMER:
Ta nu en titt på Göteborg som det såg ut samma år, 1964

25 feb. 2012

SHOPPING PÅ KUNGSGATAN 1899

KUNGSGATAN 48 (där ligger Kungspassagen idag)

KUNGSGATAN 33 (Mitt emot Domkyrkan)
Skorna ser ju faktiskt ganska moderna ut - eller?

18 feb. 2012

JOHN NONNEN MED FAMILJ PÅ LISEBERG


Det talas ofta om systrarna Nonnen på Liseberg, men de hade aldrig kommit dit om det inte varit för pappa Johns intressanta liv. Det låter nästan som en berättelse av Charles Dickens: Den fattige pojken i Liverpool tas hand om farbrodern som är borgmästare i Bremen. Där får han en uppfostran och senare en anställning som bokhållare på ett välkänt handelshus. Som seden var, bodde bokhållaren hos ägaren till företaget. John flyttade in i en stor familj med 11 barn och han blev genast mycket omtyckt. Han blev bästis med en av sönerna (Abraham Robert Lorent) och gifte sig med en av flickorna (Anna Mathilda Lorent) i familjen. Han blev sedan delägare i firman och mycket förmögen. Men hur kom han till Sverige och Göteborg? Jo det var Napoleons förtjänst.


Napoleon var i krig med England och hade invaderat Tyskland och det var inte så populärt att vara engelsman då. Dessutom var Napoleons soldater inkvarterade i många av husen och det var störande minst sagt. Så sonen Abraham Robert gav sig iväg norrut och hamnade i Göteborg och etablerade ett sockerbruk på Klippan. När sedan John med familj kom till Göteborg 1809 för att senare åka till England, beslöt han att investera sina pengar i Abraham Roberts företag. Det var ju faktiskt i Abraham Roberts familjs firma som han tjänat ihop sin förmögenhet. Och det ansågs vara klokt med tanke på det spända politiska läget. Blev då John med familj fast i Göteborg? Nej.Han lämnade sina pengar i företaget och åkte till London med familjen där de bodde i 10 år och levde gott på investeringen i Göteborg och ägnade sig åt sina intellektuella intressen. 

Men, när Napoleonkriget var över blev det sämre förtjänster för Abraham Roberts sockerbruk och portertillverkning i Göteborg, så John var tvungen att flytta med familjen till Göteborg 1819 för att hjälpa till i företaget. Annars hade han ju riskerat att förlora sina pengar. Barnen (som var 15,11,7,6 och 4 år) var inte alls roade av att lämna att stimulerande London och komma till Göteborg som ju inte hade några universitet eller större intellektuell stimulans. Och John Nonnen som inte hade tänkt att hålla på med affärer längre, fick börja jobba med företaget. Så flytten hit var inte speciellt frivillig. De bodde först inom vallgraven och hyrde 1822 ett ställe på landet som hette Liseberg. De kom senare att köpa det och bodde där året runt. Från Liseberg promenerade han varje dag till sockerbruket på Klippan

Så här såg infarten till Liseberg ut när Nonnens bodde där. Grindstugorna var faktiskt två flyglar från boningshuset som de flyttade dit. På den tiden var vägen till centrala Göteborg i väldigt dåligt skick så det var inte lätt att ta sig in till centrala Göteborg (innanför vallgraven - resten var landet)
De två boningshusen finns fortfarande kvar än idag (det större kallas Värdshuset) . Husen ligger väldigt nära varandra, men man tror att det större var byggt för att ersätta det mindre som skulle rivas, men det blev aldrig så.
Det var faktiskt praktiskt -- när dottern Fanny gifte sig, flyttade de in i det mindre huset, och på ålderdomen hade de kvarvarande  systrarna gott sällskap av hyresgästerna som bebodde det mindre huset.


Här bodde familjen Nonnen. Idag kallas deras hus för "Värdshuset" och Spegeldammen ligger framför.  Stora scenen är placerad ungefär där vi står. Familjen hade ett stort intresse för trädgårdsskötsel och det var en mönsterträdgård.
De stora granarna gav välkomnande skugga under sommardagarna. Folk hade ju mycket mer kläder på sig då och behövde svalka. Här åt familjen ofta sina måltider.
Döttrarna tecknade mycket, både hemma och borta, det fanns ju inte kameror då, så man tecknade istället, om man hade talang -- vilket alla systrarna tycktes ha.

Familjen hade med sig mycket fina mahogny möbler, porträtt och vackra inbundna böcker från England. Här fann man en väldigt speciell stämning, en " gammaldags förfinad bildning och kultur" som det står i förordet till Systrarna på Liseberg.

Hemmet var mycket trivsamt och familjen hade stort umgänge. Döttrarna Nonnen drev så småningom en skola på Liseberg. De var både praktiska, intellektuella, påhittiga och mycket omtyckta. Deras liv och syskonens personligheter och talanger påminner mig om systrarna Bronte och Jane Austen och hennes syskon.
Wedgewood koppar med enblem J.N som de hade med från England.

Barnkammaren på Liseberg
Här är barnen lite äldre. Från vänster, Anne, Charlotte, Emily, Mary och Edward.
Akvarell av äldsta och den enda gifta dottern Fanny Nonnen-Morgan (gift med den engelske prästen i Göteborg)
Äldsta dottern Fanny Nonnen-Morgan som senare flyttade till England med sin man och familj.

Sonen Edward Nonnen ville utbilda sig men i Göteborg fanns inga sådan möjligheter vid den tiden, så han flyttade till Stockholm och sedan till Tyskland där han fick sin lantbruksutbildning.
Han köpte lantegendomen Degeberg och startade där Sveriges första lantbruksinstitut. Där bedrev han även undervisning. Alla syskonen var begåvade och företagsamma. 

Dottern Mary som barn

Dottern Mary Nonnen.
Mary var 11 år när familjen flyttade från London till Göteborg och därmed slutade hennes  och hennes systrars egentliga skolgång. Men de undervisades i hemmet av sin mor och de var mycket motiverade att fortbilda sig. De elever de sedermera undervisade i skolan på Liseberg, verkar av elevförteckningen som Mary förde, vara barn från välbärgade familjer i Göteborg. Systrarna tog också ett personligt intresse i sina forna elever långt efter de slutat skolan. Och eleverna var mycket förtjusta i systrarna.

Dottern Emily Nonnen som var konstnär, författare och översättare samt lärarinna.
Emily lärde sig läsa vid tre års ålder!

Ett av många porträtt målat av Emily -- hon  hade många uppdrag och ställde ut. Emily ville bli konstnär och for till Köpenhamn för att studera. 
Bilder från Göteborgs Historiska Museum

En av källorna:
skriven av brorsdottern Emily E. Nonnen när hon var 73 år!
Rekommenderas!
Nyutgåva av Kabusa Böcker

HÄRLIGT GAMMALDAGS

Jag hittade den här bilden på Regionarkivet och på något sätt är den så härligt gammaldags, för vem spelar dragspel nuförtiden, och så många på en gång? Jag vet att Liseberg hade en dragspelsorkester för länge sedan. Byxorna är ju fina också!

13 feb. 2012

STACKARS HUSMOR!

När jag var barn på femtiotalet, var min mamma "husmor" och fick hushållspengar av min pappa. Det var så det var. Mamma hade inte någon kassabok, men det hade däremot vår granne under oss, doktorinnan T. Jag såg kassaboken i handen på henne när hon dividerade med Anna Palm, en av de många tanterna som hade gottaffärer i området. Doktorinnan T. var nog rätt pedantiskt lagd. Varje vår och höst stod hon på borstbalkongen och borstade som bara sjutton makens byxor och kavajer. Alla fickor vändes in och ut och på våren sprutades alla kläder med malmedel och placerades i en malgarderob. Numera är tydligen yllekläder redan impregnerade.  Denna kassabok är från 1922, och hade säkert tilltalat doktorinnan T.

Detta är tydligen den sorts mat som fanns att köpa. Då köpte man saker i olika butiker, så det var  lätt att bokföra. Tänk idag när vi har allt på ett och samma kvitto.
På högersidan finns ANDRA UTGIFTER och det är de som är intressanta att kika på.
Denna husmodern måste ha sytt mycket själv, eller låtit andra sy för henne.
Vollmers förekommer ofta under NÖJEN och DIVERSE. Kan det ha varit en restaurang ?

Detta höll väl husmodern sysselsatt....
Här har hon räknat ut alla utgifter för 1922. Och där i högra hörnet står en kommentar.
SLÖSAKTIGT har någon skrivit. Tack för det du!







11 feb. 2012

MARY NONNEN PÅ LISEBERG - MÅNGA TALANGER

Jag blev glad när jag snubblade över denna teckning (från Regionarkivet) av Mary Nonnen som ju en gång i tiden bodde på Liseberg med sin familj. Helena Werner på Regionarkivet har skrivit mycket trevligt om henne:

"En av de mångbegåvade systrarna på landeriet Liseberg i Göteborg var Mary Nonnen (1808-1903). Hon ägnade sig bland annat åt att undervisa i den privatskola som systrarna hade på Liseberg, men hon arbetade också som trädgårdsmästare och planerade och vårdade ägorna kring landeriet Liseberg. Under hennes ledning odlades havre, frukt, grönsaker och blommor till försäljning. Hon var även amatörarkitekt, vilket framgår av en ritning från 1857 till ett tvåvåningshus som kom att kallas Lisetorp, och som hörde till Lisebergs landeri. Det låg på Örgrytevägen 5. Lisetorp hade från början varit magasin och legat på berget: "

Karta och text från Regionarkivet
"Man promenerade ut över berget, och redaktör Hedlund fick syn på ett gammalt magasin, som stod till ingen nytta. Han hade alltid goda idéer och förslag och påpekade genast, att de borde flytta byggnaden närmare landsvägen och inreda den till tvårumslägenheter att hyra ut. Mary insåg att detta var en god och praktisk plan och beslöt att följa rådet. Hedlunds intresse för saken gjorde, att han en annan dag åter kom ut och hjälpte Mary sätta upp kontrakt med en bonde, som skulle vara byggmästare, och så blev det gamla magasinet förvandlat till Lisetorp med åtta små våningar, som blevo en god inkomstkälla för systrarna. (Nonnen, E. "Systrarna på Liseberg, Kabusa, Göteborg 2008 s. 165)"
Läs mer om huset  här.
Barnen Nonnen på Liseberg. Från vänster:Anne, Charlotte, Emily, Mary och Edward.
Efter akvarell av den äldsta och gifta systern Fanny.
från Boken om Liseberg av Erik Bergendahl 1947